Kontext

Kunnskap uten handling er like håpløst som handling uten kunnskap.

Hvem blir statsråd i Solberg-regjeringa?

Da var valget overstått, og spekulasjonene rundt hva som skjer nå er i full gang (strengt tatt har de vel aldri gitt seg – mye sultne politiske journalister etter 8 rødgrønne år, tydeligvis). Torbjørn Røe Isaksen påpeker på bloggen sin at det ikke er slik at statsrådskabalen besluttes i åpne seminarer, men at det mest sannsynlig kun er Jensen og Solberg som gjør jobben. Han har heller ikke tro på at dette er noe som gjøres før viktige spørsmål er avklart, for å gjøre politikken mest mulig samkjørt fra starten av.

Det hindrer selvsagt ikke spekulasjonene fra å gå på høygir. Av rein nysgjerrighet har jeg derfor samla inn noen tips fra VG, Dagbladet, VGs leseravstemning, Dagsavisen, og en rekke andre aviser som DN og Aftenbladet med mer spesifikke interesser. Alle snakker om «sentrale kilder i partiene», «svært sannsynlige kandidater», og det vil derfor være interessant å se om noen treffer: Som flere påpeker har Jensen og Solberg flere faktorer å ta hensyn til, som erfaring, interessefelt, geografisk tilknytning, kjønn, fordeling mellom partiene, og eventuelle ønsker om å omstrukturere departementene. Ikke minst geografisk tilknytning er viktige saker i regionale og lokale aviser – alle vil ha en statsråd fra sitt fylke.

statsråder

Vi kan trygt slå fast at enigheten er heller lav, til tross for at det er mange av navnene som sirkulerer om igjen – det er vel tross alt begrenset med politikere som har en kjendisfaktor som gjør slike saker interessante (noe må en jo selge en sak som basically sier «vi spekulerer og intervjuer folk som vi veit ikke vil si noe».

Vi kan også slå fast at Siv Jensens kandidatur som finansminister står sterkt, og at Solberg er ubestridt som statsminister. Bern Høie (H) nevnes oftest som helseminister. Ine marie Eriksen Søreide (H)  kommer opp som utenriksminister. Per Sandberg (FrP) som i Samferdselsdepartementet og Torbjørn Røe Isaksen (H) som arbeidsminister er også gjengangere.

Det er også tydelig at VG ved valget hadde glemt at departementetet for familiespørsmål heter BLD om dagen, ikke Familiedepartementet – men departementet kan jo fort skifte navn, skulle noen føle for det.

Vi kommer tilbake med hvem som hadde det beste anslaget når alt er klart om en to ukers tid.

Hvordan fordeles mandater ved stortingsvalg?

Demokrati er som vi alle veit vanskelig på flere plan – ikke minst når en snakker om praktisk gjennomføring. For hvordan fungerer egentlig Stortingsvalget? Med kun seks små dager igjen til valget, kan det være greit å ta noen skritt tilbake og huske på hvordan et valg faktisk ser ut.

Les mer!

Landbrukssak: Rammevilkår viktigere enn størrelse

Dette innlegget sto på trykk i Nationen fredag 9. august, og er basert på en ny rapport jeg har skrevet for AgriAnalyse på oppdrag fra Geno, Nortura og Tine.

Debatten om størrelsesutvikling på norske gårdsbruk har gått i sommer. 48 kyr eller 60 kyr per bruk, tallene fra ulike utredninger kastes rundt og ikke minst Høyre har vært i senter. Svein Flåtten i Høyre står for et foreløpig siste bidrag når han (i Aftenposten 30. juli) uttaler at «når arealet er gitt og matproduksjonen må opp, må hvert bruk bli noe større».

Les mer!

Om handelsavtalen mellom EU og USA

Verdens største handelspartnere, EU og USA, begynte mandag 8. juli formelt første runde i forhandlingene om en frihandelsavtale, Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Runden fant sted i Washington DC, og skulle gå igjennom alle områder som kan komme til å bli omfattet av avtalen.

Her følger litt info om forhandlingene, og noen kjappe betraktninger rundt mulige konsekvenser. Dette bygger på et orienteringsnotat jeg skrev for noen uker siden, så det er ganske faktatungt. Les mer!

La det svinge – Effekten av matfest på børsen

Hvorvidt matvarespekulasjon har en effekt på priser eller ikke er fortsatt en het debatt. Denne analysen ser næmere på hvordan spekulasjon i matvarer kan tenkes å påvirke prisen på matvarer. Teksten er skrevet for Utveier 1/2013. En versjon med fine bilder og figurer ligger på Issuu, og teksten følger under.

Les mer!

Vet du hva banken din gjør?

Attac har i lengre tid arbeidet med bankenes rolle i finanskrisa, og blant annet fått utredet en rapport om bankenes tilknytning til skatteparadis og uetiske investeringer (se Attac.no-oppslaget her). Jeg skrev utkast til en uttalelse som, med noen endringer, ble vedtatt på Attac Norges landsmøte 27. februar, og som senere har blitt sent ut som leserbrev.

Les mer!

Slipp bonden fri – eller; bør vi lære av Danmark?

«Slipp bonden fri» er blitt et begrep for en deregulert landbrukspolitikk der eiendomsregelverk fjernes og begrensninger på størrelse oppheves. Slik skal enhetene bli større, og de offentlige utgifter mindre. Argumentet er at de gjenværende bønder endelig vil få lønn for strevet, mens de overflødige må legge ned og ta seg jobber i andre deler av økonomien. Men er erfaringen den at deregulering gir bonden bedre lønnsomhet og samfunnet mindre kostnader?

Innenfor rammene av den felleseuropeiske landbrukspolitikken har danskene med årene liberalisert sitt eiendomsregelverk og opphevet direkte begrensninger på størrelse. Dette har bidratt til en kraftig strukturutvikling: Fra 1982 har antallet bruk blitt mer enn halvert til dagens rundt 40.000. Gjennomsnittlig driftsstørrelser i samme periode har økt fra 27 melkekyr, 62 purker og 180 dekar korn til henholdsvis 139 melkekyr, 902 purker og 510 dekar kornareal. Disse tallene skjuler en stor spredning, siden over halvparten av gårdsbrukene drives på deltid, og produksjonen er konsentrert på de største gårdene: Den største tidelen dyrker derfor over 40 prosent av kornet og dretter opp mer enn 40 prosent av slaktegrisene. I 2011 leverte de omtrent tre ganger så mye melk, høstet åtte ganger så mye korn og drettet opp tjue ganger så mange svin som norske bønder.

(Innlegget er skrevet sammen med Christian Anton Smedshaug, og sto blant annet på trykk i Klassekampen 7. februar 2013)

Les mer!

SlideShare: Slipp bonden fri?

I dag holdt jeg en presentasjon av den siste rapporten jeg har skrevet på AgriAnalyses EU-seminar. Rapporten tar for seg status og utviklingstrender i dansk landbruk. Ikke minst er den store gjeldsoppbygninga viktig, og spørsmålet om stordriftsfordeler er større enn finansieringsomkostningene mange landmænn står ovenfor.

Biobränsle eller mat – ett dilemma att lösa

Behovet av ekonomisk tillväxt, minskning av utsläppen växthusgaser och säker energiförsörjning gör att stora västerländska företag i dag fokuserar på förnybar energi. Det ger upphov till ett dilemma mellan bränsle och livsmedel.

USA täcker för närvarande 55 procent av sitt råoljebehov genom import. Ökad användning av biobränslen är en av åtgärderna på vägen till att bli oberoende av oljeimport på lång sikt. För att uppnå detta mål kommer man att använda samma mark där det för närvarande produceras livsmedel, för att producera biobränslen. Myndigheterna i USA menar man kan skörda mat två gånger, och låta den tredje grödan användas till produktion av biodiesel och bioetanol. Detta anses vara möjligt eftersom energigrödor inte behöver innehålla vitaminer, mineraler och proteiner utan bara energi. För att realisera detta mål stödjer USA produktion av bioenergi, bland annat genom Farm Bill, USA:s lantbruksbudget.

EU stöder i likhet med USA sin produktion av bioenergi, men unionen har reducerat sina ambitioner för att produktion av energi inte ska genomföras på bekostnad av produktion av mat. Problemet är att första generations bioenergi produceras av livsmedel eller i områden som kan användas för livsmedel. Under 2011 blev 15 procent av världens majsproduktion använt till bränsle, vilket kan ge stigande matpriser.

Utvecklingen av andra generationens biobränslen (2G-bränsle) baserade på trä och träavfall och andra bioresurser som inte kan ätas, kan vara en långsiktig lösning. Produktionen och konsumtionen av 2G-bränsle har inte haft en så bra utveckling som förväntat, och det finns fortfarande ett behov av offentligt stöd till forskning och utveckling.

Här har Sverige och Norge som länder med stora skog sresurser en viktig roll att spela. Vi har goda erfarenheter av samarbetet med gröna certifikat. Norge har som en av världens största exportörer av olja och gas både resurser och
ett moraliskt ansvar för att minska utsläppen. I Sverige finns lång erfarenhet av åtgärder och användning av biobränslen, särskilt etanol.

Obligatorisk blandning av 2G-bränsle och riktat forskningsstöd för etanol som produceras av cellulosa är två möjliga åtgärder.

Den norska staten har fyrdubblat stödet till spjutspetsteknik inom förnybar energi genom en statligt finansierad energifond. Fonden är på 35 miljarder norska kronor och ska öka till 50 miljarder före 2016. Borregård i Norge tillverkar miljövänlig bioetanol baserad på grantimmer. Tyvärr är dessa initiativ för små. Men tillsammans med Sverige kan vi uppnå målen. Därför skulle en gemensam svensk-norsk forskningsinsats kunna göra Sverige-Norge världsledande på produktion och användning av 2G-bränsle.

(Dette innlegget ble skrevet sammen med Margaret Eide Hillestad, og sto på trykk i ATL ca. 14. januar 2013)

Biodrivstoff mellom mat og energiforsyning

Behov for økonomisk vekst, reduksjon av klimagassutslipp og sikker forsyning av energi gjør at store vestlige aktører i dag satser på fornybar energi. Det gir opphav til et dilemma mellom drivstoff og matforsyning.

Fossil energi er hovedkilden til utslipp av klima gasser, som er en driver av økningen av den gjennomsnittlige globale temperaturen. For å hindre en økning i gjennomsnittstemperaturen på 2 grader har FNs klimapanel i flere rapporter slått fast at en satsing på fornybar energi er nødvendig. Panelet foreslår politiske tiltak som øker prisen på fossil energi relativt til kostnaden på fornybar energi. Selv uten slike tiltak bidrar stigende priser på olje og gass til at fornybar energi tvinger seg fram, og både EU og USA arbeider nå med teknologisk utvikling på dette området. Et av svarene er biodrivstoff.

(Denne kronikken ble skrevet sammen med Margaret Eide Hillestad, og kom på trykk i Bondebladet 29. november 2012)

Les mer!