Kontext

Kunnskap uten handling er like håpløst som handling uten kunnskap.

Category Archives: Landbruk

Landbrukssak: Rammevilkår viktigere enn størrelse

Dette innlegget sto på trykk i Nationen fredag 9. august, og er basert på en ny rapport jeg har skrevet for AgriAnalyse på oppdrag fra Geno, Nortura og Tine.

Debatten om størrelsesutvikling på norske gårdsbruk har gått i sommer. 48 kyr eller 60 kyr per bruk, tallene fra ulike utredninger kastes rundt og ikke minst Høyre har vært i senter. Svein Flåtten i Høyre står for et foreløpig siste bidrag når han (i Aftenposten 30. juli) uttaler at «når arealet er gitt og matproduksjonen må opp, må hvert bruk bli noe større».

Les mer!

Advertisements

Slipp bonden fri – eller; bør vi lære av Danmark?

«Slipp bonden fri» er blitt et begrep for en deregulert landbrukspolitikk der eiendomsregelverk fjernes og begrensninger på størrelse oppheves. Slik skal enhetene bli større, og de offentlige utgifter mindre. Argumentet er at de gjenværende bønder endelig vil få lønn for strevet, mens de overflødige må legge ned og ta seg jobber i andre deler av økonomien. Men er erfaringen den at deregulering gir bonden bedre lønnsomhet og samfunnet mindre kostnader?

Innenfor rammene av den felleseuropeiske landbrukspolitikken har danskene med årene liberalisert sitt eiendomsregelverk og opphevet direkte begrensninger på størrelse. Dette har bidratt til en kraftig strukturutvikling: Fra 1982 har antallet bruk blitt mer enn halvert til dagens rundt 40.000. Gjennomsnittlig driftsstørrelser i samme periode har økt fra 27 melkekyr, 62 purker og 180 dekar korn til henholdsvis 139 melkekyr, 902 purker og 510 dekar kornareal. Disse tallene skjuler en stor spredning, siden over halvparten av gårdsbrukene drives på deltid, og produksjonen er konsentrert på de største gårdene: Den største tidelen dyrker derfor over 40 prosent av kornet og dretter opp mer enn 40 prosent av slaktegrisene. I 2011 leverte de omtrent tre ganger så mye melk, høstet åtte ganger så mye korn og drettet opp tjue ganger så mange svin som norske bønder.

(Innlegget er skrevet sammen med Christian Anton Smedshaug, og sto blant annet på trykk i Klassekampen 7. februar 2013)

Les mer!

SlideShare: Slipp bonden fri?

I dag holdt jeg en presentasjon av den siste rapporten jeg har skrevet på AgriAnalyses EU-seminar. Rapporten tar for seg status og utviklingstrender i dansk landbruk. Ikke minst er den store gjeldsoppbygninga viktig, og spørsmålet om stordriftsfordeler er større enn finansieringsomkostningene mange landmænn står ovenfor.

Biobränsle eller mat – ett dilemma att lösa

Behovet av ekonomisk tillväxt, minskning av utsläppen växthusgaser och säker energiförsörjning gör att stora västerländska företag i dag fokuserar på förnybar energi. Det ger upphov till ett dilemma mellan bränsle och livsmedel.

USA täcker för närvarande 55 procent av sitt råoljebehov genom import. Ökad användning av biobränslen är en av åtgärderna på vägen till att bli oberoende av oljeimport på lång sikt. För att uppnå detta mål kommer man att använda samma mark där det för närvarande produceras livsmedel, för att producera biobränslen. Myndigheterna i USA menar man kan skörda mat två gånger, och låta den tredje grödan användas till produktion av biodiesel och bioetanol. Detta anses vara möjligt eftersom energigrödor inte behöver innehålla vitaminer, mineraler och proteiner utan bara energi. För att realisera detta mål stödjer USA produktion av bioenergi, bland annat genom Farm Bill, USA:s lantbruksbudget.

EU stöder i likhet med USA sin produktion av bioenergi, men unionen har reducerat sina ambitioner för att produktion av energi inte ska genomföras på bekostnad av produktion av mat. Problemet är att första generations bioenergi produceras av livsmedel eller i områden som kan användas för livsmedel. Under 2011 blev 15 procent av världens majsproduktion använt till bränsle, vilket kan ge stigande matpriser.

Utvecklingen av andra generationens biobränslen (2G-bränsle) baserade på trä och träavfall och andra bioresurser som inte kan ätas, kan vara en långsiktig lösning. Produktionen och konsumtionen av 2G-bränsle har inte haft en så bra utveckling som förväntat, och det finns fortfarande ett behov av offentligt stöd till forskning och utveckling.

Här har Sverige och Norge som länder med stora skog sresurser en viktig roll att spela. Vi har goda erfarenheter av samarbetet med gröna certifikat. Norge har som en av världens största exportörer av olja och gas både resurser och
ett moraliskt ansvar för att minska utsläppen. I Sverige finns lång erfarenhet av åtgärder och användning av biobränslen, särskilt etanol.

Obligatorisk blandning av 2G-bränsle och riktat forskningsstöd för etanol som produceras av cellulosa är två möjliga åtgärder.

Den norska staten har fyrdubblat stödet till spjutspetsteknik inom förnybar energi genom en statligt finansierad energifond. Fonden är på 35 miljarder norska kronor och ska öka till 50 miljarder före 2016. Borregård i Norge tillverkar miljövänlig bioetanol baserad på grantimmer. Tyvärr är dessa initiativ för små. Men tillsammans med Sverige kan vi uppnå målen. Därför skulle en gemensam svensk-norsk forskningsinsats kunna göra Sverige-Norge världsledande på produktion och användning av 2G-bränsle.

(Dette innlegget ble skrevet sammen med Margaret Eide Hillestad, og sto på trykk i ATL ca. 14. januar 2013)

Biodrivstoff mellom mat og energiforsyning

Behov for økonomisk vekst, reduksjon av klimagassutslipp og sikker forsyning av energi gjør at store vestlige aktører i dag satser på fornybar energi. Det gir opphav til et dilemma mellom drivstoff og matforsyning.

Fossil energi er hovedkilden til utslipp av klima gasser, som er en driver av økningen av den gjennomsnittlige globale temperaturen. For å hindre en økning i gjennomsnittstemperaturen på 2 grader har FNs klimapanel i flere rapporter slått fast at en satsing på fornybar energi er nødvendig. Panelet foreslår politiske tiltak som øker prisen på fossil energi relativt til kostnaden på fornybar energi. Selv uten slike tiltak bidrar stigende priser på olje og gass til at fornybar energi tvinger seg fram, og både EU og USA arbeider nå med teknologisk utvikling på dette området. Et av svarene er biodrivstoff.

(Denne kronikken ble skrevet sammen med Margaret Eide Hillestad, og kom på trykk i Bondebladet 29. november 2012)

Les mer!

Landbrukspolitikk – noen innlegg

Siden jeg nå arbeider for Landbrukets utredningskontor med landbrukspolitikk, har jeg vært ute med noen forsøk på å snakke om landbrukspolitikk:

  • I et intervju med Norsk Landbruk snakker jeg og sjefen om gjeldsnivået i landbruket i et komparativt perspektiv.
  • I starten av oktober skrev jeg sammen med Margaret Eide Hillestad en kronikk om amerikansk landbrukspolitikk. Poenget der var å sette fokus på hvordan en av de virkelig store landbrukseksportørene fører landbrukspolitikk, og utviklinga i Farm Bill før presidentvalget. Hva som nå kommer til å skje i «Lame Duck Session»
  • Like etterpå gjorde vi en kronikk på CAP og budsjettforhandlingene i EU som også ble trykt i Bondebladet. Poenget her var å sette fokus på hvilken landbrukspolitikk EU fører, og hvordan det skal vanskelig for de 27 medlemslandene, Kommisjonen og Parlamentet å bli enige om noe som helst på dette området. Dessverre ble den ikke trykt før ca. en måned etter at den ble sendt inn, etter at Aftenposten og andre hadde vært ute og synsa om det samme.

I tillegg har jeg aktivert meg litt i Attac Norges ressursgruppe, ei samling av folk med interesser for naturressurser og landbruk. Dette har blant annet resultert i et innlegg hos Alliansen Ny Landbrukspolitikk hvor jeg presenterer noen av argumentene for hvorfor spekulasjon i matvareverdipapirer kan være skadelig.

Er den billige matens tid forbi?

Dette spørsmålet stilte en Guardian-redaktør seg tidlig i september, etter at matprisene denne sommeren skjøt drastisk i været for tredje gang siden 2008. Men hva driver denne utviklinga?
Les mer

Innvandring og velferdsdualisme, Ekvatorial-Guinea og kjøttbeinmjøl

Tema: Ting-jeg-har-skrevet.

Kort post full av egenreklame denne gangen også.

  • Endelig er masteroppgaven online – sjekk ut DUO-sidafor mer informasjon. Er tålelig fornøyd med resultatet, selv om oppgaven prøver å løse to problemstillinger (konsekvenser av innvandring for samfunnet + årsaker til familiepolitiske beslutninger).
  • Har også skrevet en analyse til siste nummer av Attacs Utveier, Utveier 2/2012. Bladet ligger tilgjengelig på Issuu. Analysen handler om krav om åpenhet og situasjonen i Ekvatorial Guinea.
  • I jobben som utreder for Landbrukets utredningskontor har jeg, sammen med Anne Bunger, skrevet et notat om regelverket for kjøttbeinmjøl. Absolutt interessant å vite noe om hva som skjer med slakteavfall som ikke går til menneskemat, og mulighetene for å bruke disse ressursene til å løse proteinutfordringene i landbruket. Helst uten fare for kugalskap. Interessert? Ta en kikk.